Junibacken visar just nu musikalen Monstret och Människorna. Berättelsen är skriven av Mats Strandberg, illustrerad av Sofia Falkenhem och är en av flera delar i bokserien om monstret Frank; en pojke som förvandlas på sin 9-års dag efter att grannen Alices hund bitit honom i fingret.
I helgen var jag med familjen på Junibacken och såg då föreställning tillsammans med äldste sonen Isac – precis 9 år nu! Det var inte första gången vi såg en föreställning tillsammans men första gången vi gjorde det på Junibacken.
Teatersalongen är ny, ganska liten och intim. Vi sätter oss på rad två i det mörka rummet och väntar medan övriga barn och vuxna väller in. Det blir fullsatt så vitt vi kan se. Och redan där och då när ljuset dämpas känner jag att det är en sådan där dag då känslorna är nära och mina egna spröt är långt ute…
Känsloladdat om rädsla
De kommande 75 minuterna blir en ständig kamp med tårarna, lättrörd som jag är. 🙂 Vi har helt missat att läsa Mats Strandbergs barnböcker om Frank men det är ändå inga som helst problem att hänga med i berättelsen. Det börjar med att Frank inlevelsefullt berättar för publiken att han själv brukade vara rädd för allt, och nu är han den man ska vara rädd för – han har blivit förvandlad till ett monster!
Bara detta att utgå från huvudpersonens – monstrets – egen rädsla plus att han bara är ett barn ger hela ”monstergrejen” en fantastisk tvist. Ja jag skriver ”monstergrejen” för alla barn känner väl vid någon tidpunkt skräck för monster, som de tänker kan bo och finnas lite var som…i mörkret…under sängen…i garderoben…
Nu känner vi istället både sympati och lider med monstret Frank som bara var en helt vanlig pojke och inte alls förstod vad som hände med honom när han började förvandlas. Han blev istället rädd även för sig själv.
Rummet växer, sagan får djup
Musikalen handlar inte bara om rädsla och monster utan också utanförskap, att vara och känna sig annorlunda (Och vem gör inte det?! Säkert vi alla ibland.), sorg och saknad, men även vänskap och mod. Och att till slut hitta ett sammanhang, en familj, om än en annan än den man hade från början…
Den här uppsättningen har precis allt man kan önska och lite till. Rummet som till en början kändes litet blir stort och får djup. Med små medel som en grind, en projicering eller en bokhylla, förvandlas miljön och de fyra (!) enda skådespelarna gör alla en fantastisk prestation. Alla är på pricken i rätt roll och spelar fenomenalt bra, nyanserat och trovärdigt.
Jag måste också berätta om musiken, för det är ju en musikal! Förutom att alla sjunger väldigt tonsäkert och känsloladdat, var jag särskilt glad över enkelheten i sångerna som just därför blir styrkan. Många gånger ska musikaltexter förklara så ingående och krångligt och när man missar ett par av orden så förstår man istället ingenting. Här gavs en eller ett par tydliga bilder genom sången som sa precis det som behövde förmedlas. Starkt!
Full pott i betyg!
Det blev till att torka ögonen en sista gång innan ljuset tändes. Jag var verkligen tagen efteråt och jag och Isac pratade hela vägen hem om våra intryck och hur bra föreställningen varit. Det blir full pott i betyg för Junibackens uppsättning, Mats Strandbergs berättelse om monstret Frank, skådespelarinsatser, musiken av Emil Nilsson samt dramatisering och sångtexter av Mikael Kallin. Detta måste vara det bästa man kan ta med sina barn på just nu!
Jag såg just att den första boken i serien finns inne på vårt lokala bibliotek. Jag ska ta med mig barnen och åka dit redan i eftermiddag för att låna den och lite annat, sedan blir det läskväll framför brasan medan höstregnet smattrar utanför.
ps. Biljetter till musikalen kostar 240 kr/st och alla betalar barnpris, dessutom bjuder Junibacken på inträdet samma dag som musikalbesöket görs. Vill man åka Sagotåget löser man separat tågbiljett i entrékassorna (+20 kronor). Musikalen spelas fram till januari 2020. Föreställningen rekommenderas för barn mellan 5-10 år.